Kritiserat bekämpningsmedel i bröd och flingor

Kritiserat bekämpningsmedel i bröd och flingor

Laboratorietest

Nio av elva testade frukostprodukter innehåller rester av stråförkortningsmedel – däribland populära bröd som Lingongrova från Pågen. Trots att många inom livsmedelsbranschen vill få bort medlen ökar användningen i Sverige.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 21 Apr, 2018
Läs senare

En analys av bröd och flingor som Testfakta låtit göra visar att nio av elva produkter innehåller stråförkortningsmedel som sprutas på säden för att den inte ska lägga sig vid regn eller kraftiga vindar. 

Alla importerade produkter i testet innehåller rester av medlen, men de hittas också i storsäljande svenska bröd som Lingongrova, Skogaholmslimpa, knäckebröd från Leksand och Rågform från Fazer. De enda produkter som inte innehåller stråförkortare är Jättefranska från Pågen och Rågkaka från Polarbröd. Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen är inte särskilt förvånad.

– Den mesta råg som odlas i Sverige och utomlands besprutas och ämnena går i hög grad in i kärnan och hamnar i livsmedlet. I övriga Europa är även besprutning i andra sädesslag vanligt, och under de senaste åren ser vi en ökning för exempelvis vete i Sverige, säger han.

[PDF]

Halterna i bröden och flingorna ligger under gällande gränsvärden och enligt Livsmedelsverket finns det inga hälsorisker för människor. Men flera av ämnena misstänks ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur, och är EU är på väg att göra nya utvärderingar av ett av ämnena. 

Användningen av stråförkortare har länge varit en mycket het fråga i Sverige. Under lång tid var det förbjudet att användas i andra sädesslag än råg, men efter en harmonisering med EU är det nu tillåtet även för vete, korn och havre. Medan Sveriges Spannmålsproducenter varit positiva till slopat förbud har Kemikalieinspektionen verkat för en mer restriktiv användning. Dels har man varnat för övergödning, då besprutningen gör det möjligt att gödsla åkrarna mer, och dels för att en ökad användning ger ett väsentligt större intag av bekämpningsmedelsrester hos konsumenterna. 

– De här ämnena är inte särskilt problematiska utifrån vad vi vet om dem i dag. Men vi har haft som praxis i Sverige att verka för en hållbar användning av växtskyddsmedel och att försiktighetsprincipen ska gälla, säger Peter Bergkvist.

Även stora delar av livsmedelsbranschen vill få bort stråförkortningen. Polarbröd säger sig inte använda stråförkortat spannmål i några av sina produkter. Livsmedelskedjan Coop och Sveriges största bageri Pågen tillåter inte stråförkortat vete, men däremot stråförkortad råg. 

Det främsta argumentet för stråförkortning från lantbrukarnas sida är att kunna konkurrera på samma villkor som lantbrukare i andra länder. Men på branschorganisationen Svenska kvarnföreningen, med medlemmar som Fazer, Leksand och Wasa, ser man att trycket på rent och hållbart jorbruk är stort från såväl konsumenter som bagerier och livsmedelskedjor. 

– Risken är att man inte kommer att kunna sälja sina produkter i framtiden om man fortsätter med stråförkortning, säger Helene Sollerhed, ordförande i Svenska Kvarnföreningen.

Föreningen rekommenderar de bönder man har knutna till sig att börja odla utan. 

– Vete har vi odlat utan stråförkortning under många år. För råg är det lite svårare eftersom stråna är svagare. Men det går att använda sig av tåligare arter som passar vårt klimat, säger Helene Sollerhed. 

Detta har hänt

1987: Sverige inför förbud mot användning av stråförkortare i spannmål. Undantag görs för råg eftersom råg anses skilja sig från övriga grödor med betydligt längre och svagare strå vilket ökar risken för liggsäd. 

2002: Flera kemiföretag lämnar in ansökan för utvidgat användningsområde för sina produkter.

2005: Kemikalieinspektionen avslår ansökan, bland annat med hänvisning till risken för ökat kväveläckage genom att stråförkortningsmedel medger en intensivare gödsling.   

2005: Två av kemiföretagen överklagar myndighetens beslut till regeringen. Sveriges Spannmålsodlare JO-anmäler Kemikalieinspektionen.

2008: Regeringen avslår kemiföretagens överklaganden men företagen begär rättsprövning hos regeringsrätten. 

2010: Regeringsrätten upphäver regeringens beslut med hänvisning till att det strider mot växtskyddsmedelsdirektivet och de svenska regler som har genomfört direktivet.
Ärendena lämnas åter till Kemikalieinspektionen. Myndigheten konstaterar att det är ett trendbrott som går emot svensk förebyggande kemikaliepolitik. 

2011: Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om utvidgning till andra spannmål än råg.

2018: Nio produkter är godkända som stråförkortning för råg, vete, korn och havre.

Källa: Kemi

Kraftigt ökad försäljning av stråförkortningsmedel i Sverige

Sedan förbudet togs bort har försäljningen av stråförkortningsmedel ökat kraftigt i Sverige. År 2011 låg antalet sålda hektardoser stråförkortningsmedel på cirka 40 000. År 2015 var försäljningen uppe i 150 000. År 2016 hade den sjunkit till drygt 100 000 hektardoser.  

Källa: SCB

Fakta om testet

Eurofins laboratorium i Lidköping har på Testfaktas uppdrag analyserat förekomsten av tre olika stråförkortningsmedel i bröd och flingor. I urvalet har vi tagit med produkter tillverkade av spannmål från både Sverige och andra europiska länder. Varorna är inköpta i Stockholm under mars och april 2018.

Fakta om stråförkortningsmedel

Stråförkortningsmedel innehåller verksamma ämnen som påverkar växtens livsprocesser och de är ofta syntetiska varianter av olika växthormoner. De klassas som växtskyddsmedel och hämmar till exempel stråets längdtillväxt. I Sverige finns det nio godkända produkter och fem olika verksamma ämnen. I detta test har vi analyserat för de tre ämnen där man oftast hittar resthalter.

Klormekvatklorid
- Ämnet är klassat som skadligt vid förtäring och hudkontakt.
- Ämnet är inte klassat som hormonstörande eller misstänkt hormonstörande för människor.
- Enskilda djurstudier har visat på reproduktionsstörande effekter hos grisar och gnagare. Underlaget till dessa studier har dock ifrågasatts.
- Ämnet misstänks kunna ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur.
l

Mepikvat
- Ämnet är inte klassat som skadligt vid förtäring, cancerogent eller hormonstörande. Men dataunderlaget för utvärderingen av reproduktionstoxiska egenskaper är gammalt och följer inte dagens standard. EU kommer att göra en ny utvärdering av mepikvat inom kort. 

- Som villkor vid EU-godkännandet för mepikvat ska medlemsländerna vara särskilt uppmärksamma på restsubstanser i livsmedel och bedöma konsumenternas exponering. Det tyder på att det i dagsläget inte finns tillräckligt underlag för att bedöma risken för konsumenter. 

Trinexepac
- Ämnet är inte klassat som skadligt. 
- Ämnet misstänks kunna ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur.

Källor: Kemi och Livsmedelsverket

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bli inte blåst på alkoholmätaren

Hälften av de testade alkoholmätarna uppvisar felaktiga resultat. De är opålitliga och ger inte korrekt promillehalt. Testresultatet fick Elgiganten att omedelbart avsluta försäljningen av Sencor Alkomätare. 

Laboratorietest

Byggmax Wiksbo Plantjord Eko

Byggmax Wiksbo plantjord Eko har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar. Resultatet visar att jorden har bra odlingsegenskaper för samtliga testade grödor och uppfyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Diskmedlet som gör rent hus

750 tallrikar diskade och rena jämfört med 100.
Skillnaden mellan toppen och botten är stor i Testfaktas stora laboratorietest av handdiskmedel. Topp tre saknar dock miljömärkning.

Laboratorietest

Snart 500 000 elcyklar - men bromsarna fortfarande frågetecken

Elcykel-boomen fortsätter även i år. Trots leveransproblem är var femte nyinköpt cykel eldriven. Enligt branschens beräkningar finns det snart 500 000 elcyklar i Sverige.

Laboratorietest

Torsk på omega 3 i fiskpinnar

Frityroljan är viktigare än fisken för tillskott av omega 3 från fiskpinnen. Testfaktas laboratorietester visade fyra gånger så höga halter omega 3 hos de fiskpinnar som friterats i rapsolja.

 

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Högt tryck räcker inte när bästa högtryckstvätten ska koras

En stark motor hjälper inte när högtryckstvätten slutar fungera efter 27 av 300 rengöringar och en styv och svårhanterad slang gör spolningen utmanande.

Laboratorietest

Barlinek parkettgolv 3-stav ek

Testfakta Research har på uppdrag av Byggmax AB genomfört ett laboratorietest av Byggmax parkettgolv från Barlinek. Golvet testades tillsammans med två likvärdiga produkter.

Laboratorietest

Billigare med effektivt maskindiskmedel

Diskmaskinens fyra timmar är billigare än att diska för hand. Men då ska maskindiskmedlet också göra rent på första disken.

Laboratorietest

Små skillnader på batterier för elverktyg

Lägg inte pengarna på ett dyrare batteri. Fundera i stället på vilka verktyg du behöver. Testfaktas laboratorietest av laddbara batterier visar att det billigaste alternativet levererar lika bra resultat som de som kostar dubbelt så mycket.

 

 

Laboratorietest

Byxblöjorna som håller tätt hela natten

Byxblöjor har blivit allt vanligare för småbarnsföräldrar. Under årens lopp har byxblöjor förbättrats för att ge bra skydd mot läckage inte bara på dagen utan även på natten.
-Skillnaderna ligger snarare i passformen för ditt barn, förklarar Cedric Schoorens, testledare på laboratoriet SGS France som utförde testerna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.